Syftet med denna kvalitativa undersökning är att jag vill beskriva och analysera homosexuellas komma-ut-processer. Datainsamlingsmetoden som använts är intervjucitat med kvinnor från den skrivna litteraturen, Lesbisk identitet, Dubbelliv och Komma ut, samt livsvärldsbaserade temaintervjuer med tre av mina vänner. I intervjuerna har jag utgått från dessa olika teman; upptäckt, resans gång och dagsläge. Jag har även med ett par citat från egna erfarenheter.Mina teorier jag har använt mig av är, Fuchs Ebaughs Exitprocess, Pennebakers begrepp Disclosure och Inhibtion, jag har även använt mig av interaktion, roll- och stigma inom socialpsykologi. Jag kommer att göra ett försök till att beskriva och analysera dessa områden inom mitt ämne; komma-ut-process i sin helhet, Vad är det som påverkar kvinnornas agerande i en komma-ut-process och hur personer i det sociala nätverket involveras i en komma-ut-process.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

Denna uppsats handlar om homosexuellas ?komma ut? process och hur samhällets normer påverkar denna. Vi ville ta reda på om och hur en ny identitet skapas när någon kommer ut som homosexuell och hur samhällets syn på normbrytare är samt hur normbrytarna upplever det.Denna studie är gjord med hjälp av kvalitativ metod, vi har intervjuat elva öppet homosexuella män och kvinnor för att få reda på deras upplevelser och känslor kring sin ?komma ut? process.I analysen kommer vi bland annat fram till, med hjälp av tre teorier: identitet, heteronormativitet och biografiska vändpunkter att ?komma ut? processen inte behöver vara en vändpunkt i alla homosexuellas liv..

Syftet med uppsatsen är att undersöka och problematisera homosexuella mäns upplevelser, erfarenheter och tankar kring deras ?komma ut?-process i förhållande till familjen. Studien undersöker vad männen upplever påverkade dem inför att ?komma ut? för sin familj och hur dessa faktorer påverkade männen. Även hur de föreställde sig att deras sexuella läggning skulle kunna påverka familjen och relationer inom den, samt vilken roll och betydelse männen upplever att familjen har/hade i deras ?komma ut?-process.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur icke-heterosexuella individer beskriver upplevelser av de faktorer som kan ha påverkat dem i deras ?komma-ut-processer?. Studien undersöker individernas upplevelser av att komma ut, vilka faktorer som har varit av betydelse, samt vad som har underlättat respektive försvårat denna process. För att belysa denna process utgår vi i studien från teman som rör bland annat det bemötande som individerna erfarit i samband med att de kommit ut. Uppsatsen bygger på en socialkonstruktivistisk ansats.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rstaa?rsstudenter pa? Ho?gskolan i Halmstad anva?nder Facebook fo?r att komma in i den nya studietillvaron. Studien bygger pa? kvalitativa individuella intervjuer med fem fo?rstaa?rsstudenter. Studiens huvudresultat a?r att det verkar vara viktigt fo?r fo?rstaa?rsstudenter att anva?nda Facebook fo?r att ba?ttre komma in i den nya studietillvaron.

Uppsatsen grundar sig på en empirisk undersökning av hur studenterna på Institutionen för nordiska språk kommaterar. Utfallet analyseras mot bakgrund av Lars-Johan Ekerots teori om en utveckling mot koncentration på prototypfallen. Av undersökningen att döma har Ekerots teori ingen bäring. Resultaten visar att samtidigt som vi tenderar att sätta ut allt färre kommatecken, utbreder sig en anarki i positionsfrågan..

Den här uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har jag främst använt mig av Berger och Luckmann (1991) men även tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att få en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet använder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).

I den här studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien är att söka en förståelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsår utifrån de normer och värderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen är att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hälsa ska kunna uppnås för kristna hbt-personer krävs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan även tar ställning för att all kärlek i trohet och respekt är lika värdefull ochlika rikligt välsignad som den heterosexuella..

I denna uppsats undersöks spakultur med fokus på modernitet, genus och civilisationskritik. I uppsatsen undersöks hur span marknadsför sig, vilken värld de vill att besökaren ska komma in i, samt vilken värld denne ska komma ifrån..

Exjobbet ska komma fram till en databaslo?sning som ska kunna anva?ndas av flera samtidiga anva?ndare i form utav en app. Syftet med appen a?r att en anva?ndare ska kunna ?skanna? steckkoden med kameran i telefonen pa? en vara hemma vid kylska?pet och la?gga in den i en shoppinglista. Da?refter ska de andra i husha?llet kunna komma a?t den shoppinglistan na?r de befinner sig i mataffa?ren..

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rätt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rätt till information och rätt att komma till tals ut-ifrån den teoretiska utgångspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgår ifrån. Vilken in-formation barnen har fått ta del av, och om och när barnen får komma till tals på Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmärksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framställa informationsmaterial till asylsökande barn.

Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna.Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna.